Alla inlägg den 11 februari 2011
Visst blev makarna förtjusta i glasverandan när de köpte huset, men de hade ingen aning om att de skulle använda den så flitigt. På somrarna öppnas dörrarna till trädgården och gästerna går ut och in, på julen har bordet plats för både pyssel och middag och efter kalasen är det bara att dra igen dörrarna om man vill ta itu med städningen nästa dag.
– Glasverandan förstärker verkligen husets karaktär. Bordet fanns här när vi kom, men det var inte målat härinne och det var lite bastukänsla över det hela. Nästa projekt blir att sätta in innanfönster så att vi kan låta glasverandan stå öppen under vintern. Det är lite svalt här nu, säger Betty Mattsson.
Verandan, på närmare tjugo kvadratmeter, delas av i två sektioner; en stor med väggfasta bänkar och bord med plats för sexton gäster och en liten veranda med handmålat golv i pärlgråa och vita schackrutor. I ena verandan en liten chesterfieldfåtölj avklädd inpå bara stoppningen och i andra ett dekorativt stilleben med djurhorn och blommande limefärgad julros i ett tomt akvarium.
– Jag köpte en låda med blandade horn på Tradera, berättar Betty Mattsson som sysslar med inredning till vardags och ser skapandet i huset som en livsstil som familjen haft i många år nu.
För snart tretton år sedan letade hon och maken Nicklas efter ett hus på landet som de själva kunde dana. Maken var först på plats på visningen som lockat över hundra intressenter. På Bettys frågor om det fanns trägolv och kakelugn, svarade han: Jag vet inte. Men han gillade stället. När hon själv åkte dit var torpet från 1850-talet igenbommat, men genom fönstren kunde hon se en del av karaktären. Sedan dess har de bott i huset och förvandlat det en bit i taget. Och tagit reda på husets historia.
– Det har varit en liten handelsbod här förut. Jag fick direkt en god känsla av huset när jag var här första gången. Vi vill följa torpets själ och plocka fram det gamla för att behålla karaktären, förklarar Betty Mattsson.
De har gjort det mesta själva och det har blivit en hel del arbetstimmar med åren.
– Vi har varit noga med att göra ett rum i taget och haft roligt under tiden. Nu är det mer en kosmetisk renovering kvar. En del människor är oroliga i själen och flyttar när de är klara, men för mig är det mer än bara ett hus – det är vi, säger Betty Mattsson.
Den pyttelilla entrén ligger fortfarande på samma plats, vid sidan om köket. När de flyttade in var det en färgskala i beige och klara färger ā la 80-tal på köksluckorna. Väggarna var i aprikos med tillhörande bård med päron på. I dag är allt vitt, förutom bardisken i borstat stål, vars underrede de fann i garaget på tomten. Sedan de bar ut sitt köksbord, för några år sedan, och satte in ett långsmalt bord och höga pallar, är detta en naturlig samlingsplats för fika och prat.
När de började riva ut golvet , upptäckte de en gammal vattenskada, vilket ledde till att trägolvet under linoleummattan åkte ut och ersattes av breda furuplankor som oljats in med vitt pigment. I taket har de satt pärlspont och på väggarna avlånga kakelbitar med fasade kanter. Belysningen är av gammalt snitt, med synliga glödlampor och textilkabel. De har precis påbörjat det stora arbetet med att byta till spröjsade och enhetliga fönster i hela huset.
Genom stora köksfönstret ser de skogen i bakgrunden och framför den en pergola, med grillplats och växthus. Bettys pappa hade en handelsträdgård och varje rum i bostaden pryds av pärlhyacinter, ranunkelknoppar och ensamma rosor i enkla glas.
Det gamla skafferiet i köket har återigen fått bli skafferi med glasburkar av inlagda saffrans päron och torrvaror. När Betty Mattson började riva väggens masonitskivor och hårdpapp upptäckte hon att den bestod av omaka brädor som satts upp på längden och att mellanväggen var isolerad med allt från papper till tyg och gamla hattar. Dessutom kom det fram en liten fönsterglugg bakom allt bråte. Den fick sitta kvar som en naturlig öppning till pysselrummet på andra sidan, där dottern Madicken sitter och klistrar och klipper i sin nya pysselbok.
I Svensk Fastighetsförmedlings senaste Bobarometer svarar sju av tio att en öppen spis kan man inte vara utan i stugan på fjället. Däremot lämnar man datorn hemma.
– Det är glädjande att man föredrar att umgås framför brasan före att använda datorn. Men min dotter skulle nog ta med sig datorn i alla fall, säger Bessie Wedholm, presschef på Svensk Fastighetsförmedling.
Efter brasan kommer bastu och torkskåp på svenskarnas tio-i-topp i fjällstugan. Minst är intresset för mikro och badtunna.
De populäraste orterna där flest vill ha fjällstuga är Sälen och Åre. Bara 6 procent väljer helst Vemdalen och 5 procent röstar för Idre och Funäsdalen.
Tre av tio vill äga en egen fjällstuga. Störst är intresset bland norrlänningarna.
– Det beror ju säkert på hur ofta man kan utnyttja stugan.
I en undersökning som Mäklarsamfundet gjort konstateras stora prisskillnader på fjällstugorna. I Åre skiljer det drygt 1,5 miljoner kronor mellan det dyraste och billigaste fritidshuset som sålts. Den nyrenoverade stugan intill skidbacken har sitt pris medan stugan litet längre bort har sitt.
Och nu räddas 60 jobb.
GP berättade i går att MMT:s vd Ola Oskarsson tvingats varsla 60 ombordanställda på företagets fartyg. Anledningen: med ett pennstreck drog regeringen 2009 in sjöfartsstöd till fartyg som inte transporterar gods eller passagerare.
Agerade efter GP:s artikel
Tjänstefartyg, som MMT:s flotta kallas, fick inte längre tillbaka källskatt och arbetsgivaravgifter för sina ombordanställda, vilket last- och passagerarfartyg får.
Catharina Elmsäter-Svärd agerade omedelbart sedan hon läst GP:s artikel.
– MMT jobbar inom en teknik- och framtidsbransch. Det är väl just den här sortens företag vi önskar ha mer av, säger hon.
MMT arbetar med sjömätning, undervattensinspektioner av myndigheters, företags och marinens fartyg samt med kartläggning av havsbotten.
I går var infrastrukturministern på besök i Göteborg.
Under en halvtimma i en cafeteria på Chalmers på Lindholmen tryckte hennes fingrar febrilt ned textmeddelanden på mobiltelefonens tangenter. Mottagare var hennes tjänstemän på departementet.
– Det handlar inte om att vi skall utreda vad som är problemet, utan hur vi löser det för Marin Mätteknik så snabbt som möjligt, säger hon.
Enda rederiet som kommit i kläm
Ola Oskarsson skrev brev till Elmsäter-Svärd 1 februari. Han hade, till i går, inte fått någon reaktion.
– Först i dag (onsdag) fick jag veta att brevet registrerats på departementet i fredags. Nu har jag läst det, och självklart skall vi rätta till det här, säger Catharina Elmsäter-Svärd.
– Vi vet att EU:s regler för fartygsstöd omfattar även rederier som MMT, så det finns inga hinder.
Om regeringen behöver skriva en proposition om det och be riksdagen om ett okej vet hon ännu inte. Hon hoppas det skall gå snabbare än så.
– Det är faktiskt detta enda rederi som kommit i kläm, säger hon.
MMT måste annars sälja fartygen till något företag utanför Sverige. Därmed skulle 60 ombordanställda förlora sina jobb, på grund av att lönekostnaderna ökat med drygt 30 miljoner kronor sedan företaget förlorade fartygsstödet 2009.
Ola Oskarsson vill köpa två stora fartyg och anställa ytterligare 120 sjömän. De fartygen vill han gärna segla under svensk flagg. Om villkoren ändras.
Den statliga energijätten Vattenfall redovisar en rörelsevinst på 4,9 miljarder kronor för fjärde kvartalet 2010, en försämring med 12 procent.
Styrelsen föreslår en aktieutdelning till staten på 6,5 miljarder.
Den föreslagna utdelningen innebär en rejäl höjning jämfört med de drygt 5,2 miljarder som delades ut i fjol.
Under helåret 2010 förbättrades Vattenfalls rörelseresultat med 6,9 procent till 29 853 miljoner kronor. Omsättningen ökade med 4 procent till 213,6 miljarder kronor.
-Jag är nöjd med att vi ökar rörelseresultatet. Det är ett bra underliggande resultat, säger Vattenfalls vd Öystein Löseth till TT.
Vattenfall varnade för två veckor sedan att vinsten skulle dras ner av en goodwill-nedskrivning på 4,3 miljarder kronor till följd av köpet av holländska energibolaget Nuon. Totalt gör Vattenfall nedskrivningar på 10 miljarder kronor, bland annat även gällande tyska elnät.
Öystein Löseth tycker ändå att det var rätt att köpa Nuon. I framtiden kommer det att visa sig vara ett strategiskt viktigt förvärv.
-Hade man vetat lite mer vid köptillfället kanske man hade det värderat det lite annorlunda. Alla skulle väl önska att man var synsk.
TT: Så ni betalade för högt pris?
-I efterhand kan man säga att vi betalade för mycket.
Han säger att det betyder att Nuon-nedskrivning leder till att Vattenfall inte lever upp till statens avkastningskrav.
-Men vi hoppas kunna göra det under kommande år.
Prisutvecklingen påverkade bolagets vinst negativt med cirka 5,5 miljarder kronor.
Vattenfall tillägger att en stor del av bolagets produktion är prissäkrad genom tidigare ingångna avtal på terminsmarknaden.
Enligt Öystein Löseth är den främsta orsaken till vinterns höga elpriser att kapaciteten inte har kunnat möta den höga efterfrågan på el från kunderna. Produktionen har varit låg eftersom det varit onormalt lite vatten i kraftverksmagasinen, särskilt i Norge.
-Det man kan göra åt detta är helt enkelt att bygga fler kablar. Då skulle vi kunna importera ström när vi har sådana här bristsituationer. Man skulle kunna sänka prisnivån med hjälp av kablarna. -Vi har haft väldigt höga elpriser hela vintern och även i fjol. Det hade betytt att vi skulle ha importerat det lägre pris som man har haft på kontinenten. -Vid våtår skulle man kunna exportera ren och fin ström från de nordiska länderna till kontinenten. Det är också det som EU vill, att få en mer integrerad marknad och en mer välfungerande marknad mellan olika områden.
Ståltillverkaren SSAB redovisar en förlust före skatt på 176 miljoner kronor för fjärde kvartalet 2010, mer än väntat.
Det kan jämföras med vinsten på 348 miljoner kronor motsvarande period året före.
Analytiker hade i genomsnitt räknat med en förlust på 91 miljoner kronor, enligt Reuters sammanställning.
Omsättningen uppgick till 10 205 miljoner kronor, jämfört med 8 284 miljoner ett år tidigare.
Styrelsen föreslår en utdelning på 2:00 kronor per aktie (1:00).
"Vi har ännu inte kunnat kompensera oss för de höjda råvarukostnaderna fullt ut", skriver nye koncernchefen Martin Lindqvist och tillägger att den starka svenska kronan har påverkat SSAB:s rörelseresultat negativt med cirka 1,5 miljarder kronor under 2010.
Marknadsbilden har nu ljusnat något jämfört med fjärde kvartalet, enligt Lindqvist.
"I Europa bedöms efterfrågan generellt fortsätta att utvecklas positivt, om än långsamt under första kvartalet", skriver han.
Lindqvist konstaterar att priserna på råmaterial visar en stigande trend, och att uppgången i kolpriserna förstärkts av översvämningarna i Australien.
"Tack vare inneliggande lager av kol kommer inte detta att ha någon effekt på våra produktionsförutsättningar under första kvartalet", skriver SSAB-chefen.
Inom Emea (Europa, Mellanöstern och Afrika) väntas prisnedgången under fjärde kvartalet inverka "något negativt" på de kontrakt som tecknats för leverans under första kvartalet. Men priserna på nytecknade kontrakt för senare leverans ökar, enligt SSAB.
"Förbättrad efterfrågan och stigande skrotpriser i Nordamerika förväntas leda till ökade stålpriser, men under det första kvartalet räknar vi inte med att få full kompensation för de ökade skrotkostnaderna", skriver Lindqvist.
SSAB:s ambition är att successivt fortsätta att kompensera för de ökade kostnaderna för råmaterial, skriver han också.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
||||
7 |
8 |
9 |
10 |
11 | 12 |
13 |
|||
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
|||
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
|||
28 |
|||||||||
|